Stamceller från navelsträngsblod kan vara en lovande ny metod för att reparera gomspalt hos spädbarn

Background

Läpp- och gomspalt är öppningar eller sprickor i överläppen, gommen eller båda. Läpp- och gomspalt uppstår när ansiktsstrukturer som utvecklas hos ett ofött barn inte stängs helt1.

Gomspalt är den näst vanligaste fosterskadan som orsakas av en förändrad embryonal utveckling av mjuka och hårda vävnader runt munhålan och ansiktsområdet, vilket i de flesta fall resulterar i allvarliga begränsningar med att tugga, svälja och tala samt problem med otillräckligt utrymme för tänder, korrekt andning och problem med självkänslan som en följd av ansiktsutseendet. Läpp- och gomspalt förekommer oftast som isolerade fosterskador, men är också förknippade med många ärftliga genetiska tillstånd eller syndrom. Orsaken är i de flesta fall okänd1. Riskfaktorer är bland annat rökning under graviditeten, diabetes, fetma, en äldre mamma och vissa mediciner (t.ex. vissa som används för att behandla kramper)1.

En läpp- eller gomspalt kan ofta behandlas framgångsrikt med kirurgi.

Vänster läpp- och gomspalt anses dock vara en utmaning för barnplastikkirurger. Det finns fortfarande en allmän avsaknad av ett standardprotokoll och patienterna behöver ofta flera kirurgiska ingrepp under sin livstid. Det finns många kirurgiska tillvägagångssätt för att reparera en spaltdefekt, beroende på typen av spalt och andra hälsoproblem. Användningen av stamceller och regenerativ medicin öppnar nya möjligheter att förbättra slutresultatet på olika sätt2. Den mest använda typen av transplantat vid benregenerationsdefekter är användning av autogent (patientens egen benmassa) ben3. Möjligheterna att få tag på autogent ben är dock begränsade och har vissa nackdelar, särskilt hos barnpatienter där tillgången på ben kan vara begränsad och därför kanske inte är det idealiska transplantatet för benrekonstruktion.

Det finns några studier som har fokuserat på tillämpningen av vävnadsteknik för regenerering av läppen4,5 och några få har rapporterat betydande framsteg för att erbjuda verkliga kliniska lösningar.

Idéer om att använda stamceller och blod från navelsträngen och även blod från placenta diskuteras för att förbättra de kirurgiska resultaten. Moderliga stamceller, mesenkymala stamceller från navelsträngsvävnad och stamceller från navelsträngsblod finns båda tillgängliga i relativt stora mängder från moraliskt acceptabla källor, och för att samla in dem används inga smärtsamma eller invasiva tekniker. Eftersom dessa stamceller är lika gamla som de nyfödda barnen har navelsträngsstamcellerna en större potential att regenerera organismen. Omedelbart efter förlossningen samlas ett prov av barnets navelsträngsblod eller navelsträngsvävnad in för att isolera stamcellerna, som bearbetas och fryses ner för att bevara dem för senare användning.

Kliniska studier:

En teknik där stamceller från navelsträngsblod och moderkaksblod används kan vara en lovande ny metod för att reparera gomspalt hos spädbarn, rapporterar Mazzetti och kollegor i The Journal of Craniofacial Surgery, 2018 6.

Nio patienter med läpp- och gomspalt opererades och fick stamceller från navelsträngsblod och moderkaksblod injicerade i ben och mjukvävnad som en del av återskapande kirurgi när spädbarnet var några månader gammalt. Stamcellernas aktivitet i mjukvävnad och ben utvärderades och stamcellsförfarandet ger goda resultat när det gäller att odla nytt ben för att täppa till överkäksklyftan och kan undvika behovet av senare bentransplantationskirurgi, enligt fallrapporten av Alejandro Garcia Botero. Uppföljningen bekräftade att det bildats nytt ben för att stänga gomspalten, vilket ger en bra position och stöd för normal tandframställning. Bildskärmning när patienten var fem år gammal visade att överkäkbenet var bra tjockt i det område där klyftan hade funnits.

Artikeln finns här:

En stor potentiell fördel med stamcellsförfarandet är att man kan undvika behovet av en senare bengraftoperation, som för närvarande är standardteknik för att stänga klyftan.

Vid detta förfarande används ben som tagits från någon annan del av barnets kropp, vanligtvis från höften. Bentransplantation har potentiella komplikationer och innebär att barnet måste genomgå fler ytterligare operationer.

Studien är den första där stamceller används som en del av en primär operation för att reparera gomspalt hos ett spädbarn. Forskarna betonar behovet av ytterligare studier där deras stamcellsteknik utvärderas på ett stort antal patienter. Exempel på andra kliniska studier är NCT01932164 och NCT03563495. Resultat från dessa studier finns på clinicaltrials.gov.