Cellterapi
Stamceller och neurologiska sjukdomar, cerebral pares, CP-skada och autismspektrumtillstånd, AST
Stamceller visar lovande resultat för behandling av barn med neurologiska sjukdomar såsom CP-skada och AST.
Stamceller och CP-skada:
CP är en förkortning av det latinska namnet cerebral pares. Pares betyder förlamning och cerebral betyder att det beror på hjärnan. CP är ett tillstånd som beror på att hjärnan har fått en skada antingen innan födseln, under förlossningen eller första levnadstiden och orsakar livslånga funktionsnedsättningar. Globalt sett är frekvensen 2-3 fall/1000 levande födslar 1-3. Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år drabbas drygt 200 av CP. Personer med CP kan även ha olika kognitiva utvecklingsavvikelser som ADHD eller diagnoser inom autismspektrumet. Det finns ingen behandling som botar CP. Behandlingen går ut på att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen för med sig, och mildra symtomen.
Dr. Joanna Kurzberg, är en mycket framstående forskare som varit pionjär när det gäller att testa den terapeutiska potentialen hos navelsträngsblod3.
År 2010 genomförde Dr. Kurtzberg sin första studie med syfte att utvärdera säkerhet och genomförbarhet för användande av navelsträngsblod som behandling av förvärvade neurologiska störningar som CP-skada4. Efterföljande randomiserade, dubbel-blindade, placebokontrollerade fas II studie av Dr. Kurtzberg, undersökte effekten av en singeldos autologt navelsträngsblod. Studien från 2017, som inkluderade 63 barn mellan 1 år och 6 år med CP-skada, orsakad av hjärnskador som uppstod före eller i samband med födsel, hade liknande positiva studieresultat 5. Deltagarna fick olika doser navelsträngsblod, allt från 10 miljoner celler till 50 miljoner celler per kg kroppsvikt, eller placebo.
Ett år efter behandling, visade alla deltagare som fått navelsträngsblod, förbättringar i motorisk funktion och hjärnaktivitet.
Barn som fått en högre dos navelsträngsblod, minst 25 miljoner celler per kg kroppsvikt, visade större förbättringar jämfört med barn som behandlats med en lägre dos eller placebo. Detta resultat stöds av två andra randomiserade kliniska prövningar inom cellterapi, genomförda på barn med navelsträngsblod 6,7.
Här kan ni hitta registrerade kliniska prövningar med navelsträngsblod för behandling av CP-skada, som rekryterar:
https://parentsguidecordblood.org/en/trials/cerebral-palsy
Om du vill ha mer information om en klinisk prövning, klicka på länken för registreringsnumret för den kliniska prövningen du är intresserad av och du kommer till registreringen för den på hemsidan för kliniska prövningar: Home – ClinicalTrials.gov. I beskrivningen för den kliniska prövningen finns kontakt information.
Idag vet man inte vilka stamceller som skulle kunna vara bättre för behandling av patienter med neurologiska tillstånd som autism och CP-skada, navelsträngsblod eller mesenkymala stamceller, MSC från navelsträng.
I en klinisk studie från 2021, av Amanat, et al., utvärderades effekten av MSC från navelsträng, som behandling av barn med CP-skada. Studien inkluderade 72 barn i åldrarna 4-14 år, med CP-skada8. Hälften av deltagarna fick en engångsdos med MSC från navelsträng och den andra hälften fick placebobehandling. Alla patienter deltog regelbundet i rehabiliteringsterapi under den kliniska prövningen. För att utvärdera behandlingseffekt av stamcellerna användes flera utvärderingsinstrument som mäter neruologiska symtom, olika kroppsfunktioner och andra funktionella förmågor.
Betydande förändringarna kunde ses sex månader efter behandling, då patienterna som fått stamceller började uppvisa signifikanta förbättringar i motorisk funktion.
Barnen visade en ökad förmåga till egenvård och kunde bättre interagera med vänner och familj samt delta i aktiviteter. För att bedöma effekten av behandlingen mättes även förändring i hjärnans vita substans, med DiffusionstensoravbiIdning, DTI före och efter behandling. DTI är en teknik som kan visualisera nervbanor och exempelvis förändringar i vita substansen i hjärnan. Data från DTI visade signifikanta förbättringar i den strukturella integriteten i hjärnans vita substans för de patienter som behandlats med stamceller.
Stamceller och autismspektrumtillstånd, AST:
Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Till skillnad från CP där en orsakande hjärnskada ofta kan identifieras, är etiologin och patogenesen för AST till stor del okänd även om det är allmänt accepterat att miljömässiga, epigenetiska och inflammatoriska faktorer alla bidrar till utvecklingen av AST. Inte heller vid AST, som är vanligare än CP och drabbar ett av 68 barn, finns det någon behandling som kan bota, utan målet är att främja utvecklingen och träna färdigheter.
Det finns idag viktiga och lovande framsteg med stamcellsterapi för behandling av CP-skador. Dessa framsteg har inspirerat till att även använda stamcellsterapi vid AST (som är mycket vanligare).
Evidensbasen ökar för att behandling med autologa stamceller från navelsträng betydligt kan förbättra funktionen hos barn med CP-skada, och andra neurologiska sjukdomar, det skriver Boruczkowski et al., i en översiktsartikel publicerad 20199. Artikeln är baserad på publikationer från PubMed och kliniska prövningar registrerade på ClinicalTrials.gov och syftet är att sammanställa dagens kunskap och klinisk användning av navelsträngsblod. En meta-analys av fem kliniska studier bekräftar också säkerheten och effekten av användandet av navelsträngsblod (autologt och även allogent) 10.
2017 publicerade Dukes universitet resultat från en Fas I-studie för att studera säkerhet vid behandling av barn med autism med en intravenös infusion av sitt eget navelsträngsblod11.
Forskarna fann att bland 25 barn i åldrarna 2-5 tycktes mer än 2/3 visade förbättringar i tal socialisering och ögonkontakt. Studien hade två tidpunkter för utvärdering en efter 6 månader och en efter 12 månader. Vid 6 månaders utvärderingen visade mellan 60-70 % av barnen förbättringar i flera aspekter av autism inklusive sensoriskt beteende, kommunikation och socialt tillbakadragande.
I en klinisk studie av Dawson, et al.,12 randomiserades 180 barn i åldern 2-7 år till behandling med navelsträngsblod eller placebo och utvärderades 6 månader efter infusion.
Det var inte någon skillnad i förbättring av social kommunikation eller AST-symtom mellan behandling och placebogrupper som helhet. Undergruppen av barn utan intellektuell funktionsnedsättning som behandlades med navelsträngsblod visade dock en signifikant förbättrad kommunikation, ökad uppmärksamhet vi vid mätning av ögonrörelser och en förbättring i alfa- och beta-vågor mätt med EEG jämfört med placebo.
Dukes universitet öppnade nyligen en randomiserad, placebokontrollerad fas II-studie, NCT04089579, där man testar mesenkymala stamceller (MSC) som behandling av AST. Det kommer att ingå 164 barn i åldrarna 4-8 år i studien. Uppskattat primärt slutdatum för studien är oktober 2022.
Referenser
- Arneson, C. L. et al. Prevalence of cerebral palsy: Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network, three sites, United States, 2004. Disabil Health J 2, 45-48, doi:10.1016/j.dhjo.2008.08.001 (2009).
- Sun, J. M. & Kurtzberg, J. Stem cell therapies in cerebral palsy and autism spectrum disorder. Dev Med Child Neurol 63, 503-510, doi:10.1111/dmcn.14789 (2021).
- Sun, J. M. & Kurtzberg, J. Cell therapy for diverse central nervous system disorders: inherited metabolic diseases and autism. Pediatr Res 83, 364-371, doi:10.1038/pr.2017.254 (2018).
- Sun, J. et al. Differences in quality between privately and publicly banked umbilical cord blood units: a pilot study of autologous cord blood infusion in children with acquired neurologic disorders. Transfusion 50, 1980-1987, doi:10.1111/j.1537-2995.2010.02720.x (2010).
- Sun, J. M. et al. Effect of Autologous Cord Blood Infusion on Motor Function and Brain Connectivity in Young Children with Cerebral Palsy: A Randomized, Placebo-Controlled Trial. Stem Cells Transl Med 6, 2071-2078, doi:10.1002/sctm.17-0102 (2017).
- Min, K. et al. Umbilical cord blood therapy potentiated with erythropoietin for children with cerebral palsy: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Stem Cells 31, 581-591, doi:10.1002/stem.1304 (2013).
- Kang, M. et al. Involvement of Immune Responses in the Efficacy of Cord Blood Cell Therapy for Cerebral Palsy. Stem Cells Dev 24, 2259-2268, doi:10.1089/scd.2015.0074 (2015).
- Amanat, M. et al. Clinical and imaging outcomes after intrathecal injection of umbilical cord tissue mesenchymal stem cells in cerebral palsy: a randomized double-blind sham-controlled clinical trial. Stem Cell Res Ther 12, 439, doi:10.1186/s13287-021-02513-4 (2021).
- Boruczkowski, D., Pujal, J. M. & Zdolinska-Malinowska, I. Autologous cord blood in children with cerebral palsy: a review. Int J Mol Sci 20, doi:10.3390/ijms20102433 (2019).
- Novak, I. et al. Concise Review: Stem Cell Interventions for People With Cerebral Palsy: Systematic Review With Meta-Analysis. Stem Cells Transl Med 5, 1014-1025, doi:10.5966/sctm.2015-0372 (2016).
- Dawson, G. et al. Autologous Cord Blood Infusions Are Safe and Feasible in Young Children with Autism Spectrum Disorder: Results of a Single-Center Phase I Open-Label Trial. Stem Cells Transl Med 6, 1332-1339, doi:10.1002/sctm.16-0474 (2017).
- Dawson, G. et al. A Phase II Randomized Clinical Trial of the Safety and Efficacy of Intravenous Umbilical Cord Blood Infusion for Treatment of Children with Autism Spectrum Disorder. J Pediatr 222, 164-173 e165, doi:10.1016/j.jpeds.2020.03.011 (2020).