fbpx

Stamceller från navelsträngsblod används för att behandla typ 1-diabetes

Cellterapi

Stamceller och typ 1-diabetes

Vid typ-1 diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt upphört. Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist1.

Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte.

Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ärftliga anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnistan som startar angreppet. Men det finns inget svar på frågan idag.

Det finns idag inte heller någon botande behandling1, utan alltsedan 1920-talet är det insulin tillfört via injektioner som är den behandling som ges. Alla människor med typ 1-diabetes behandlas med insulin. Det är dock svårt att optimera doserna och att hålla blodsockret stabilt, något som för att patienterna riskerar komplikationer som njurskador, ögonproblem och hjärtinfarkter.

Egenskaperna hos mesenkymala stamceller, MSC, har lett till stort intresse kliniskt, som terapi vid diabetes.

Per-Ola Carlsson och hans kollegor, Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset, var först i världen med att i en studie (NCT01068951) rapporterad 2015 visa att autologa MSCs kan användas säkert och effektivt vid behandling av nydiagnostiserade patienter med typ 1-diabetes 2. 20 vuxna patienter randomiserades till antingen en aktiv grupp som fick autologa MSC från benmärgen eller en kontrollgrupp. Efter ett år visade sig β-cells funktionen i den aktivt behandlade gruppen vara förbättrad eller bibehållen, men försämrad i kontrollgruppen.

Studien ProTrans med läkemedelskandidaten med samma namn bygger på ett liknande koncept.

Vi försöker stoppa upp immunangreppet mot de insulinproducerande cellerna vid typ 1-diabetes.

Förhoppningen är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka egen insulinproduktion. De två viktigaste mekanismerna för den positiva effekten som har observerats, av MSC vid diabetes föreslås vara deras förmåga att backa eller begränsa den inflammatoriska processen och att återställa funktionen hos β-cellerna.

I ProTrans 1 undersöktes säkerheten av olika doser av MSC från navelsträng, till vuxna mellan 18-40 år, som debuterat med typ 1-diabetes de senaste två åren. Resultaten av den första studien visade att behandlingen var säker.

Statistiskt signifikant skillnad i egen insulinproduktion mellan de olika patientgrupperna kunde ses. Patienter som fått högre dos stamceller förlorade mindre av den egna insulinproduktionen under det första året, jämfört med de som fått en låg dos.

I september 2020 avslutades den andra fasen, ProTrans 2. Där undersöktes framför allt effektiviteten av behandlingen, genom ett dubbelblindat test där fem patienter fick placebo och 10 fick en hög dos stamceller, ProTrans. De som fått placebo tappade i snitt 47 % av den egna insulinproduktionen under det första året, medan de som fick stamceller tappade 10 % i snitt.

Ett fåtal kliniska prövningar har utvärderat MSC-behandling vid typ 1-diabetets, ytterligare några studier har utvärderat kombinationsbehandling med hematopoetiska stamceller eller mononukleära celler i benmärg.

Säkerhet och effekt för dessa olika cellterapistrategier, granskades nyligen i en metaanalys av Sun, et al., 20203. En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, där syftet är att dra slutsatser om den samlade litteraturens slutsats, alltså en studie av studier.

Vissa av studierna i metaanalysen av Sun, et al., från 2020, visade att stamcellsterapi i tillägg till insulinbehandling minskar HbA1c nivåer och gör att insulindosen kan sänkas hos patienter med diabetes typ-14. Dessutom visade behandling av diabetes med MSC en positiv effekt på C-peptid nivåer4,5.

En av de få studier där barn/ungdomar har behandlats med MSC är en dubbelblindad, placebokontrollerad studie av Hu, et al5.

29 patienter inkluderades i studien och patienterna fördelades till att få standarvård vid typ I-diabetes tillsammans med antingen två infusioner av MSC eller för kontroll patienterna koksaltlösning. Resultat från studien visar att barn/ungdomar med typ 1-diabetes som behandlas med MSC får en bättre blodsockerkontroll, en viss förbättring i insulinutsöndring och en viss återbildning av β-celler vid en två årsuppföljningar, jämfört med kontroll patienterna.

Stamcellsbehandling kan ännu inte bota typ 1-diabetes, men det finns dokumenterade fall där patienter har gått flera år utan att behöva insulininjektioner. Vissa kliniska prövningar använder stamceller från navelsträngsblod för att behandla diabetes typ-1.

Professor Per-Ola Carlsson, Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset, är huvudprövare för samtliga kliniska prövningar med ProTrans för behandling av diabetes typ-1, och kommer även att vara huvudprövare i en första studie för att behandla barn och ungdomar med diabetes typ-1, ProTrans-Young (EudraCT 2020-004520-42). NextCell Pharma kommer att bidra med studieläkemedel, ProTrans.

Studien presenteras här:

https://www.youtube.com/watch?v=kE4POLMlXWA

Detta är några av de potentiella vägar som forskare undersöker för att se hur stamceller ska kunna hjälpa patienter att bevara sina insulinproducerande celler och bli botade från diabetes typ-1.

References

  1. Daneman, D. Type 1 diabetes. Lancet 367, 847-858, doi:10.1016/S0140-6736(06)68341-4 (2006).
  2. Carlsson, P. O., Schwarcz, E., Korsgren, O. & Le Blanc, K. Preserved beta-cell function in type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells. Diabetes 64, 587-592, doi:10.2337/db14-0656 (2015).
  3. Sun, S. Y. et al. Efficacy and Safety of Stem Cell Therapy for T1DM: An Updated Systematic Review and Meta-Analysis. J Diabetes Res 2020, 5740923, doi:10.1155/2020/5740923 (2020).
  4. Cai, J. et al. Umbilical Cord Mesenchymal Stromal Cell With Autologous Bone Marrow Cell Transplantation in Established Type 1 Diabetes: A Pilot Randomized Controlled Open-Label Clinical Study to Assess Safety and Impact on Insulin Secretion. Diabetes Care 39, 149-157, doi:10.2337/dc15-0171 (2016).
  5. Hu, J. et al. Long term effects of the implantation of Wharton’s jelly-derived mesenchymal stem cells from the umbilical cord for newly-onset type 1 diabetes mellitus. Endocr J 60, 347-357, doi:10.1507/endocrj.ej12-0343 (2013).

Related posts