2014 lanserades den första stamcellsterapin för behandling av ALS

Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en allvarlig, men ovanlig neurodegenerativ sjukdom som det idag inte går att bli återställd från. Varje år diagnosticeras drygt 200 personer med sjukdomen i Sverige. ALS gör att nervceller som styr muskler dör. Det är de nervbanor som går till muskulaturen, den viljemässigt styrda muskulaturen, som dör och i princip inga andra nervbanor1. De finns i armar, ben ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen. Kliniska symtom består av en gradvis försvagning och atrofi av muskler. Döden inträffar vanligtvis inom 5 år från diagnos och beror främst på förlamning av andningsmusklerna2.

Mekanismerna för hur ALS utvecklas är inte kartlagda, men sjukdomsmekanismer kan inkludera både gliaceller och nervceller3. Det finns idag bara ett godkänt läkemedel i Europa, Riluzol®, som kan förlänga överlevnaden med 3 månader4.

Under de senaste åren, har mesenkymala stamceller, MSC uppmärksammats som en potentiell kandidat i cellterapi av neurodegenerativa sjukdomar, på grund av deras regenerativa egenskaper.

Även de immunomodulerande egenskaperna hos MSC spelar en viktig roll vid behandling av inflammatoriska sjukdomar inklusive neurodegenerativa sjukdomar. 

Många kliniska prövningar har gjorts på ALS-patienter speciellt med MSC från benmärg. De flesta av de är fas I/II-studier för att visa säkerhet vid transplantation, men vissa framsteg har redan observerats 5-7. 

2014 lanserades den första stamcellsterapin för behandling av ALS i Sydkorea.

Behandlingen är baserad på autologa mesenkymaler från benmärg. Det innebär att man extraherar benmärg från patienten, isolerar och odlar MSCs, blandar de med cerebrospinalvätska som samlats in och administrerar slutprodukten i ryggmärgsvätskan, via s.k. intratekal injektion. Data från kliniska studier visar att intratekala injektioner av benmärgs-mesenkymaler saktar ner progressionen av ALS baserat på utvärderingar av förändringar i ALSFRS-R, (ALS funktionell skattningsskala reviderad) hos ALS-patienter8,9.

I en fallkontrollstudie har Barczewska och kollegor studerat säkerhet och effekt av tre intratekala injektioner av mesenkymala stamceller från navelsträng hos ALS patienter10.

Deltagarna var 67 patienter som fick behandling med MSCs från navelsträng, och 67 kontrollpatienter. Patienterna i behandlings- och kontrollgruppen var matchade när det gäller, kön, symtom, etnicitet, sjukdomsstadium i början av behandlingen och ALS-medicin. De 67 patienterna i gruppen som fick behandling fick tre intratekala injektioner med 30×106 MSCs varannan månad.  Effekt av behandlingen studerades i form av progression av sjukdomen och överlevnadstid. Patienterna bedömdes med ALSFRS-R skalan. Överlevnadstiden följdes upp fram till mars 2020. 

Resultat från den här studien bekräftar tidigare publicerade ALS-studier som visar säkerhet och/eller effekten av MSC-administrering i mindre studier5-8,11-13 Medianen för överlevnad ökade till det dubbla i alla undergrupper av patienter som behandlats med mesenkymala stamceller. Det som skiljer deltagarna åt i undergrupperna är demografiska och kliniska faktorer. Vad det gäller sjukdomsprogression observerades tre svarstyper som uppmättes med ALSFRS-R: minskad progression (n=21, 31,3 %) ingen förändring i progression (n=33, 49,3 %) och ökad progression (n=13, 19,4 %). Risk-nytta var förmånligt i alla grupper. Inga allvarliga biverkningar observerades.

Verkningsmekanismer för MSC efter transplantation vid ALS, inkluderar att främja nybildandet av neuroner, minska celldöd, minska nivåerna av fria radikaler, stimulera synaptiska kopplingar från skadade neuroner, och frigöra olika neurotrofa faktorer.

Neurotrofa faktorer, är små molekyler som stödjer tillväxt, överlevnad och utveckling av neuroner.

MSC kan även reglera inflammation, främst genom att släppa ut signalmolekyler som kan påverkar andra celler.