Om stamceller från navelsträngsblod
Hematopoetiska stamceller, HSC
Blodet som finns kvar i navelsträngen och moderkakan efter förlossningen, kallas ”navelsträngsblod”. Efter att navelsträngen klippts av så innehåller den överblivna delen stamceller, samma kraftfulla stamceller som hjälper din bebis att utveckla organ, blod, vävnad och ett immunförsvar.
När ditt barn är fött, vaginalt eller med kejsarsnitt, klampas navelsträngen och klipps av. Även efter sen avnavling så finns det oftast blod kvar i navelsträngen och moderkakan, vi tar tillvara på det som finns kvar och samlar in blodet med en liten blodpåse, liknande den som används när man lämnar blod. När navelsträngen är avklippt fyller navelsträngen ingen funktion för varken mamman eller barnet, stamcellerna som finns kvar kastas med efterbörden om du inte aktivt väljer att spara dem.
Varför bör man spara navelsträngsblod?
Hematopoetiska stamceller finns i huvudsak i benmärg och navelsträngsblod och är ursprunget till samtliga blodceller i kroppen. Omkring 50 000 patienter får varje år en stamcellstransplantation, som behandling av ett 80-tal dödliga sjukdomar, inklusive leukemi, lymfom, metaboliska sjukdomar och immunsjukdomar.
Varje del av människan innehåller stamceller, men de flesta delar är inte en tillräckligt rik källa för att kunna spara dem och använda för terapeutiska tillämpningar. I jämförelse med stamceller från benmärg är stamceller i navelsträngsblod mer omogna och har en större anpassningsförmåga. Det innebär att navelsträngsblod är mindre benäget att orsaka komplikationer vid transplantation.
Omogenheten har en stor fördel i att cellerna är mer anpassningsbara till vävnadstyp och det är lättare att matcha transplantationspatienter med navelsträngsblod än med andra stamceller. Vävnadsmatchning behöver inte vara lika väl överensstämmande som för benmärg. Det gör navelsträngsblod till en värdefull resurs för etniska minoriteter, som har svårare att hitta matchande stamceller i register som Tobiasregistret i Sverige.
Transplantat-mot-värdsjukdom
Kroppen stöter bort det den inte känner igen
Om en behandling är mer fördelaktig med kroppens egna stamceller eller från en donator beror på sjukdomen som behandlas. Det finns ingen risk att en kropp avvisar sina egna stamceller eller reagerar mot dem, inte heller det omvända – så kallat Graft-versus-Host disease (GvHD) eller Transplantat-mot-värdsjukdom. För experimentell behandling inom regenerativ medicin så är patientens egna celler idealiska. Hematopoetiska stamceller som finns i navelsträngsblod används för att förstärka och ersätta cellerna i blodet och immunsystemet.
Den vanligaste användningen av stamceller sparade för privat bruk, är syskondonation för behandling av leukemi. En sjukdom där kemoterapi ofta används för att döda de cancerösa blodkropparna, men det tar också hårt på kroppens normala blodbildande celler. En stamcellstransplantation förser kroppen med de blodbildande cellerna som behövs för att återställa och effektivt ersätta de gamla cellerna med nya, friska celler. Vid en transplantation av patientens egna stamceller, behåller man det egna immunsystemet.
Stamceller är kroppens byggstenar
Vi har stamceller i kroppen hela livet. Deras huvudsakliga funktion är att fylla på med nya celler allt eftersom kroppen slits, skadas och åldras. Antalet stamceller sjunker dock med åldern och deras förmåga att reparera skador minskar över tid. Efter en förlossning, när navelsträngen är avklippt, finns ett antal olika stamceller kvar i navelsträngen och moderkakan. Samma kraftfulla stamceller som hjälper din bebis att utveckla organ, blod och ett immunförsvar när det växer i magen. Genom att samla in dem efter förlossningen säkerställer du att du sparar de yngsta stamcellerna du kan.
Se video om stamceller
Donerade stamceller angriper cancerceller
Det finns vissa sjukdomar som med fördel behandlas med stamceller från någon annan, exempelvis vid leukemi och andra former av blodcancer. Till skillnad från exemplet ovan, där man använder cellerna för att återhämta sig efter en cytostatikabehandling. Är syftet med donerade stamceller att de transplanterade cellerna ska angripa cancercellerna och den effekten ökar om immunceller och cancerceller kommer från olika individer. Det finns också risk att man transplanterar tillbaka sjukdomen till patienten om hen får tillbaka sina egna stamceller. En familjemedlem med matchande HLA kommer alltid att vara det bästa valet för donation. Navelsträngsstamcellerna kommer alltid att vara en perfekt match till barnet de tillhör, och har stor chans att vara en match för syskon och familjemedlemmar. Ett familjebesparande av stamceller är därför en trygghet för hela din familj och inte bara för barnet som stamcellerna hör till.
Utöver dagens evidensbaserade behandlingar med navelsträngsblod utvärderas en mängd experimentella behandlingar i otaliga kliniska prövningar, bland annat för stroke, hjärtsjukdom, diabetes, MS, CP, Alzheimers och många fler.
